KONKURRENTANALYS
Kategori: Allmänt
Vi inleder nu arbetet med det femte projektet inom ramen för vilket vi kommer syssla med bl.a. differentiering och branding. Våran grupp hör till dem som skall jobba med LokalTapiola, och försäkringsbranschen blir således den bransch som under projekt 5 kommer stå i fokus. Vid den första träffen funderade vi över branschen som helhet och gjorde analyser med hjälp av SWOT och Porters femkraftsmodell.
När man jobbar med differentiering och positionering på marknaden är det viktigt att känna sina konkurrenter. Jag har valt att ta en närmare titt på Fennia, vars verksamhet och tjänster till viss del är desamma som LokalTapiolas. Som utgångspunkt använder jag Porters femkraftsmodell (2007: 25-28).
Fenniakoncernen sysslar med försäkring, riskhantering och kapitalförvaltning och utgörs av fyra separata bolag: Fennia, Fennia Liv, Fennia Kapitalförvaltning Ab och Finlands Skadeinspektion SVT Ab. Koncernen har varit verksam i 130 år och det finns inga utomstående aktieägare. Företaget är ett av de ledande inom försäkringstjänster och dylikt i Finland.
1. Kundernas förhandlingsstyrka
Den enskilde kunden har inte mycket makt att påverka avtalets innehåll, eftersom försäkringsavtal ingås med standardvillkor. Själva bolaget Fennia (ett av de fyra bolagen i koncernen) är dock ett ömsesidigt bedrivet bolaget och man kan därför anta att kundernas förhandlingskraft där är starkare. Vad gäller försäkringar i allmänhet vill jag nog ändå påstå att det enda kunden kan göra om han inte gillar avtalsvillkoren är att hota med att gå till konkurrenten eller helt enkelt strunta i att skaffa försäkringen.
2. Leverantörers förhandlingsstyrka
Försäkringsbolag har inga egentliga leverantörer eftersom de inte bedriver en verksamhet som skulle kräva sådana. Dock är det vanligt att man har samarbetspartners. Fennia Livs samarbetspartners är t.ex. Danske Capital, FIM Kapitalförvaltning Ab och Handelsbanken Fondbolag Ab. Hur stark påverkan de har på Fennias verksamhet är svårt att säga, men det är inte tänkbart att den är särskilt stor.
3. Substitut för varan eller tjänsten
Försäkringen är en unik tjänst i och med att det inte finns några egentliga substitut till den. Man kan dock säga att de olika försäkringsbolagens tjänster är substitut till varandra. Om Fennia plötsligt höjer sina priser drastiskt är det mycket troligt att många byter till t.ex. LokalTapiola, IF, OP-Pohjola eller något annat bolag. Hotet från "substitut" är således stort.
4. Nya aktörers konkurrenskraft
Försäkringsbranschen i Finland utgörs av ett antal väl etablerade försäkringsbolag. P.g.a. det kan det vara svårt för nya aktörer att komma in på marknaden, kundrelationerna bygger ju långt på tillit. Jag skulle vilja påstå att de nya aktörernas konkurrenskraft i försäkringsbranschen är relativt liten, om inte den nya aktören kan erbjuda något nyskapande och banbrytande.
5. Nuvarande aktörers konkurrenskraft
Trots inträdesbarriärerna är konkurrensen i försäkringsbranschen stenhård. Kunden som skall skaffa en försäkring möts av ett antal till synes identiska företag, och därför måste företagen kontinuerligt jobba med att differentiera sig och hitta på nya och innovativa lösningar. Priset är här också av stor betydelse. Om något företag lyckas minimera sina kostnader till sådan grad att de kan tåla en betydande prissänkning är det troligt att flera går till just det företaget.
Den som inte är insatt ser knappast några andra skillnader mellan de olika försäkringsbolagen än prisskillnader. Ärligt talat vet jag inte själv vilket försäkringsbolag jag borde välja när jag skall skaffa en försäkring. Det känns som om den marknadsföring försäkringsbolagen driver inte är såpass "kundvänlig" som den kanske borde eller kunde vara. Det ska bli intressant att se vart detta projekt leder, kanske lyckas vi hitta på sätt för dessa identiska företag att differentiera sig?
Källor:
[1] Michael E. Porter: The Five Competitive Forces That Shape Strategy (Harvard Business Review) 2007
// Anders Stenman
