jboysen.blogg.se

Åbo Akademi - Marknadsföring

Marknadsföringen i dagens samhälle

Kategori: Allmänt

I detta inlägg diskuterar vi hur vårt samhälle ser ut idag ut idag ur ett marknadsförings-perspektiv. Vi använder oss av olika verktyg och mediakällor för att få denna analys omfattande, aktuell och intressant. Med hjälp av dessa verktyg och källor får vi fram olika synpunkter och perspektiv kring kunders roll i marknadsföringen i dagens samhälle.

 

Den öppna diskussionens positiva och negativa effekter

För att få en inblick i hurudant dagens samhälle är och vad som händer på marknaden och i diverse branscher har jag kollat runt på olika forum. I mitt forskande har jag alltid utgått från kunden och jag anser att internetforum ger en bra bild av hur konsumenterna tänker och beter sig. Det är ju trots allt, i de flesta fallen, vanliga konsumerande människor som är aktiva på dessa forum.

En sak som jag hastigt lag märke till är hurpass lättillgänglig all information är för konsumenter i dagens läge. Flashback Forum är ett svenskt internetforum som kännetecknas av yttrandefrihet och anonymitet och här diskuteras allt från samhälle och politik till data och droger. Det finns t.ex. särskilda trådar som är ämnade för diskussion av företag och produkter. Rekommendationer, jämförelser och kritik är vanliga inslag i diskussionerna och man kunde påstå att detta höjer kraven på producenter och företag i allmänhet (t.ex. tråden “Företag vi vill varna för av olika orsaker!!”). Iochmed att det är så lätt att dela med sig av sina upplevelser och fråga andra om deras upplevelser av t.ex. ett visst företags produkter/tjänster måste företagen se till att sköta sig, de straffas nämligen stenhårt i annat fall. Man brukade tidigare säga att en nöjd kund berättar om sina upplevelser till 3 pers, medan en missnöjd kund berättar till 10 pers. Nu skulle man kunna säga att en missnöjd kund delar sitt missnöje med 1000 pers (om inte mer)! Man kan länka fenomenet till konsumismen (consumerism), som syftar till att stärka konsumentens ställning i förhållande till producenten (Kotler et. al. 2005: 183) .

Trots att negativ kritik är vanligt på internetforum måste man också ta i beaktande möjligheten att den öppna diskussionen kan vara till fördel för företag. Utöver faktumet att en nöjd kund kan tänkas ge upphov till väldigt många nya kunder är det också tänkbart att företagen kan dra nytta av den information som erhålls genom att följa internetdiskussioner. Kundernas preferenser, förslag till förbättring, samt trender är exempel på sådan information. Detta kan även länkas till användningen av diverse kundanalys-modeller, t.ex. “Att hitta de rätta kunderna-modellen”. Informationen kan ge vägledning gällande segmentering av marknaden, samt vilket segment man bör rikta sig in på (targeting, Kotler et. al. 2005: 415). Diskussionen visar ju vilka olika slags åsikter och preferenser som finns. Samma sak gäller också för differentiering och positionering, utgående från konsumenternas uppfattningar om diverse företéelser på marknaden kan man välja sådana alternativ som differentierar en från konkurrenterna.  

För att sammanfatta resonemanget vill jag påstå att den öppna diskussionen kan gynna företag som sköter sig, men också sänka företag som på något sätt missköter sig. I vilket fall bör man ändå som företagare hänga med på de förändringar som sker på marknaden och i samhället



Push and pull -analysmodell

Push and pull -analysmodell betyder produkt- och kundcentrerad marknadsföring. Pushstrategi dvs. produktcentrerad marknadsföring är att tillverkaren gör produkterna i återförsäljarledet. Butikerna säljer och marknadsför produkterna och kunderna köper dem [1]. Kundcentrerad marknadsföring är sk. pullstrategi. Den här strategin innebär att slutkunder bearbetas med promotion och det leder till det att de frågar efter produkterna som återfölsäljare har. Därefter beställer återfölsäljaren hem produkten [1].

I musikbranschen kan man mera tala om t.ex. det att företaget som använder pushstrategi väljer banden som företaget vill ha som uppträdare och pullstrategi är mera det att företaget väljer sådana uppträdare som folk vill ha. Push and pull -strategi kan också tillämpas i musikförsäljning. Musikförsäljningen har minskat en tredjedel under senaste tiden men även om den har minskat köper kunderna mera dyrare vinyler än billigare skivor [2]. Kunderna köper också mera ALE-produkter. Om butiken har bara ”gammalt” musik eller vissa genrer måste kunderna köpa sådant musik i stället för nya hitt-artister. Då kan man säga att butiken använder pushstrategi men om den har bara nya artister och sådana som spelas hela tiden på radio är det pullstrategi som gäller.

Lyssnande av digitalmusik har ökat mycket [2]. T.ex. Spotify, YouTube och iTunes har hjälpt folk att lyssna på digitalmusik. I Spotify och YouTube kan man lyssna gratis men till iTunes måste man köpa låtar. De alla tre har push-effekt: låtarna är ofta sådana som strösta delen av lyssnare lyssnar på och därefter inverkar de ofta på andras lyssnande av musik. På andra sidan har de också pull-effekt: de har sådant musik folk vill lyssna och därför fortsätter människorna att använde just de här musikkällorna.

 

Kundernas kund

Nuförtiden kan det vara mycket viktigt att marknadsföra för kundernas kund. Speciellt företag med behov av distributörer satsar på att marknadsföra sina varor åt kundernas kund dvs personer som är kund till distributören och på det sättet få distributören att köpa deras varor.

Om man då analyserar karjalas reklam så kan man ju konstatera att den riktas rakt åt kundernas kund eller i alla fall i stort sätt eftersom reklamen är j kanske inte menat till matbutikerna utan till oss som går till matbutikerna eller kioskerna eller varför inte barerna också [4]. Karjala försöker göra sig populär bland oss konsumenter så att vi vill köpa karjala och så att vi väljer matbutiker, barer eller kiosker som har karjala. I reklamen tas ju inte upp tex hur billigt karjala skulle vara för distributörerna, utan där töms ju en ölflaska bara i ett glas och så sägs det ju bara ”reilusti luonnetta”.

I karjalas fall kan man ju konstatera att kundernas kund kanske till och med är mycket viktigare en själva kunden dvs distributören. Karjalas och ölindustrin i allmänhet  som bransch satsar ju på kundernas kunder i deras marknadsföring för det skulle ju inte vara riktigt någon point att satsa stort att marknadsföra till distributörerna. Istället satsar de kanske mera på distributörernas kunder och får på det sättet kanske distributörerna att komma till dem. Så man kan ju nästan säga att de slår två flugor på en gång genom att satsa på att marknadsföra deras produkter till kundernas kund istället för att satsa på ena.

 

Business to Business

Ett företag som Klubi är beroende av goda relationer och bra växelverkan mellan andra företag och i det här fallet speciellt band. Klubi måste kunna erbjuda konkurrenskraftigt arvode till banden de anlitar så att de känner sig lockade av erbjudandet. Alla band har dock inte lika höga krav på arvode så Klubi måste även prioritera och se på för och nackdelarna då de anlitar ett band. Om de anlitar ett kännt band så lockar det mycket kunder, dock så tar de även ett högt arvode så att Klubi måste höja inträdet för sina kunder och det är aldrig något som uppskattas. Å andra sidan så kan de välja ett mindre kännt band som inte lockar lika mycket publik men låga priser och “ vad har vi att förlora på det “ känslan är något som attraherar kunder. Om du har betalat säg 3€ inträde så förlorar du inte mycket om bandet är dåligt. Det här är frågan om s.k. Sunk Costs.
 
Andra företag som Klubi är beroende av är t.ex. Företag som tillverkar alkohol drycker och läsk, t.ex. Hartwall och mellanhanden som fraktar varan till Klubi. Här gäller det även att upprätthålla en fungerande relation och kanske ha någon b-plan i fall inte en transport hinner leverera varan i tid. 

För företag verkar Klubi vara väldigt enkelt att nå då Klubi har två facebook sidor, så omett band vill ta kontakt så är det bara att skicka ett privat meddelande till sidans skapare och hoppas att den ansvarige svarar på det. Klubi verkar ha ett ganska så avspännt koncept gällande kontakt, de är lätta att nå och de svarar gärna och i vardagligt språk.


B2C-faktorer

Faktorer som påverkar konsumenten är mycket viktigt att ta i beaktande för företag, eftersom dessa bidrar till om konsumenten vill ha företagets produkt eller inte. Faktorer som påverkar konsumenten kan delas in i fyra olika grupper, nämligen kulturella-, sociala-, personliga-, och psykologiska faktorer [3]. Enligt mig påverkar de kulturella och sociala faktorerna mest de kunder som Klubi har, eftersom dessa faktorer ständigt har en påverkan på oss konsumenter vilken typ av musik vi gillar, vad vi har för stil, vilken sorts människor vi umgås helst med osv, och då bestämmer om vi går till Klubi eller om vi går någon annan stans för att lyssna på musik och umgås.
 
I sökande efter mediakällor till detta inlägg hittade jag en inspelad föreläsning av Martin Deinoff med namnet ”Tio steg till framtidens marknadsföring” (2011). Han ansåg bland annat att den sociala faktorn är väldigt viktig vid både nutidens och framtidens marknadsföring. Man ska bjuda in konsumenterna att ta del av företagets marknadsföring, samt att få dem dem att sprida den vidare genom till exempel sociala medier. Deinoff poängterade också att det är viktigt för företag att inte se konsumenter som mottagare av marknadsföringsbudskap, utan som en del av marknadsföringen i sig. Detta innebär att företag ska ta i beaktande främst den kulturella faktorn (men också alla andra faktorer) hos konsumenterna för att lyckas med sin marknadsföring i vårt samhälle just nu, men också även i framtiden.


// Alexander West, Anders Solvin, Anders Stenman, Henri Harismaa, Roosa Juup

 

Källor:

1. Mossberg L.; Sundström M.; Marknadsföringsboken, 2012

2. YLE Areena; Tästä elämästä: Teknologia muuttaa musiikin kulutuksen, 07.02.2014

3. Kotler P.; Armstrong G.; V. Wong V.; Saunders J.; Principles of Marketing, 2005

4. Youtube; Karjala Olut: https://www.youtube.com/watch?v=Gp17UNHUo_o, 09.02.2014

5. Youtube; Tio steg till framtidens marknadsföring: http://www.youtube.com/watch?v=fnh78O5XJNo, 09.02.2014

 

Kommentera inlägget här: