REFLEKTION PROJEKT 2
Kategori: Allmänt
Under det andra projektet har vi tillämpat det som behandlades under det första projektet och funderat över hur saker och ting fungerar i praktiken, samt lärt oss en del nya teorier och begrepp. Det känns som om vi börjar närma oss det som marknadsföring egentligen handlar om, i och med att det som nu diskuterats verkat jordnära och mer användbart. Kundcentrerad marknadsföring [4] och diverse modeller för att analysera företag är ett par av de saker som tagits upp och dessa är relativt enkla att förankra i verkliga situationer. Man förstår t.ex. att det lönar sig för företag att känna konsumenterna och veta vilka slags människor som ens kundbas utgörs av (segmentering, target marketing [4] etc). Faktumet att vi under projekt 2 fått i uppgift att bekanta oss med ett företag och intervjua den för marknadsföring ansvariga personalen har också varit betydande.
Konsumenternas betéende är något som är ytterst viktigt att känna till när man jobbar med marknadsföring eller promotion inom något företag. Det som gör det hela svårt är att det allmänna konsumentbetéendet ständigt skiftar i takt med att samhället förändras och betydelsen av olika medier ökar och minskar. Catherine Roe talar under sin föreläsning på ett TEDx – evenemang i Chigaco 2012 om ”Consumer Behaviours” och lyfter fram just detta, vikten av att som marknadsförare känna konsumenterna och veta vilka medier/vilken slags marknadsförning det lönar sig att satsa på.
Roe påstår att folk i allmänhet ”konsumerar” media på ett annat sätt än tidigare, och att marknadsförare således bör tänka annorlunda ifråga om medierna som man använder för maknadsföring. Den kanske största förändringen som skett vad gäller mediernas inflytande på folk är den ständigt växande betydelsen av mobila enheter såsom smartphones och surfplattor.
För ca. ett årtionede sedan var det ännu televisionen som var det ledande mediet och således det som man lade mest resurser på när man marknadsförde företag och produkter/tjänster. Nuförtiden använder många streaming via diverse webbsidor som ett komplement för tv-tittande och det är också på många sätt mer behändigt, bl.a. i och med det faktum att man närsomhelst har möjlighet att titta på i princip vadsomhelst. YouTube har kommit att bli ett mycket viktigt verktyg för många, samtidigt som sidan också tillfredställer behov hos människor som endast är ute efter underhållning. I många hushåll använder man sig av Netflix istället för traditionell television och det upplevs också av många som ett bättre alternativ. Man kan alltså säga att efterfrågan på videostreaming vuxit sig enorm.
Roe menar att man som marknadsförare kan anpassa sig till den rådande situationen genom att fundera över hur gamla reklamer som varit framgångsrika skulle se ut i dagens läge och hur de skulle ta sig uttryck. Hon tog CocaCola som exempel och funderade över en av deras klassiska reklamfilmer som i ett skede varit mycket framgångsrik. Det är förståeligt att en dylik reklamfilm inte skulle ha samma effekt i dagens läge, det krävs mer för att folk ska bli intresserade. Effektiv marknadsföring kunde nu vara t.ex. en mobil applikation, genom vilken man har möjlighet att bjuda vemsomhelst i hela världen på en CocaCola (för mer information om detta, följ länken i källhänvisningarna [1]). På detta sätt ställer digitaliseringen krav på marknadsförarna, man är tvungen att anpassa sig på kreativa sätt och komma med lösnngar som är något utöver det vanliga. Sådant som faller inom ramen för det vanliga och uttjatade ignoreras allt som oftast av de stora massorna. ”Get going or get left behind”.
Dessa ”problem” med kraven på marknadsföring i dagens läge är något som också diskuterades i en Yle-artikel 11.11.2013 med rubriken ”Företag borde bli bättre på digital marknadsföring”. Jag anser detta vara relevant med tanke på innehållet i projekt 2 (företagens marknadsföring i praktiken, intervjuer etc). I denna artikel kommer diverse i marknadsföring insatta personer till tals och de är alla ungefär av samma åsikt, det finns mycket rum för förbättring.
I Finland finns det en klar brist på digital kompetens. Företagen finns visserligen (oftast) på nätet, men deras digitala verksamhet är sällan så effektiv som den borde vara, vilket kan resultera i att företagen väljs bort. Vissa anser att orsaken till bristen på kompetens är att högskoleutbildningarna i marknadsföring är föråldrade, de utexaminerade har inte en tillräcklig kunskapsgrund när de kommer ut i arbetslivet och marknadsföringen som idkas blir således på något sätt gammalmodig och inaktuell. Detta påstående har dock mötts av mycket kritik iochmed att ett flertal av de som lär ut marknadsföring i högskolorna runtom i Finland anser att de nog strävar till att hålla undervisningen och utbildningsmaterialet såpass ”up to date” som möjligt.
En annan synpunkt på saken är att den bristande kompetensen har sin grund i en generationsklyfta, äldre människor har svårare att hänga med i IT-utvecklingen och lämnar således på efterkälken. Om detta faktiskt är fallet kan situationen tänkas ändra till det bättre inom kort när allt fler av de som vuxit upp och är bekanta med den nya teknologin kommer ut i arbetslivet och de gammalmodiga pensioneras. Här är det viktigt att komma ihåg att trender inte varar särskilt länge, man är tvungen att ständigt anpassa sig om man skall hinna med i svängarna.
Utöver detta talas det i artikeln om att kunden inte längre enbart fungerar som ”publik” vad gäller reklamer och andra former av marknadsföring. Kunden är nu snarare en del av ”orkestern”, kunden är alltså med och skapar en del av det hela. Detta kan märkas t.ex. genom konsumenternas aktivitet på sociala medier. En sak som också följer av detta är att kunderna kräver mer personlighet av företagen, det blir svårt att lyckas om man förmedlar en stel, ansiktslös och opersonlig image. Kunderna har också börjat kräva snabbare svar från företagen, p.g.a. att kundtjänster och kundservice delvis har flyttat till nätet.
En sak är dock säker. Företag bör satsa rejält med resurser på digital marknadsföring och att etablera sig i den digitala världen. Faktum är att det är den enda typen av marknadsföring för vilken framtiden ser ljus ut.
En annan intressant sak är att kundens beslutsresa [3], d.v.s. den process som äger rum när kunden fattar ett köpbeslut (”köpbeslutsprocessen”), har ändrats i takt med digitaliseringen. Man har under en lång tid använt sig av den s.k. ”säljtratten” [3], enligt vilken beslutsresan kan delas upp i 5 skeden: attention (fånga kundens uppmärksamhet), interest (skapa ett intresse), conviction (övertyga kunden), desire (väcka ett begär hos kunden) och close (fullborda affären). Marknadsförare har också tänkt sig att kundens beslutsresa utgörs av en process där kunden progressivt sållar bort alternativ (som ju existerar i överflöd) och till sist köper den vara som återstår. Denna modell kallas ”The funnel metaphor” [3].
I dagens läge kan man dock anse att dessa modeller är föråldrade. "The consumer decision journey"-modellen [3] är nuförtiden mer relevant. De sociala medierna och digitaliseringen gör det möjligt för kunden att söka upp all slags information från alla möjliga källor om produkten innan producenten har någon möjlighet att påverka köpbeslutet. Man bör ta i beaktande att konsumenter ofta bildar en slags relation till en viss produkt eller ett brand (produkt- och brandlojalitet [4]). Den ökade ”word of mouth-effekten” [4] som sociala medier för med sig är också viktig.
Slutsatsen av denna reflektion blir att digital marknadsföring är ytterst viktigt, och utvecklingen kommer knappast svänga till det motsatta inom den förutsägbara framtiden. Företag bör etablera sig på de sociala medierna och akta sig för att använda föråldrade modeller, teorier och antaganden. Den som lyckas i den digitala världen lär också lyckas IRL.
// Anders Stenman
Källor:
[1 ]http://www.youtube.com/watch?v=2N6spwyBuvE
[2] http://svenska.yle.fi/artikel/2013/11/11/foretag-borde-bli-battre-pa-digital-marknadsforing
[3] http://www.judithwolst.se/kundens-beslutsresa-ny-modell/
[4] Kotler, Wong, Saunders, Armstron: ”Principles of marketing”
