jboysen.blogg.se

Åbo Akademi - Marknadsföring

SAMMANFATTNING, PROJEKT 2

Kategori: Allmänt

Inledning, Musikbranschen Som helhet.

Vi har under det andra projektet i grundkursen i marknadsföring behandlat specifika branscher i de olika grupperna. Vi valde att fördjupa oss i musikbranschen och sådant som relaterar till denna bransch, bl.a. distribution av musik, ordnande av evenemang, förändringar i branschen under de senaste årtiondena etc. Den tredje punkten (d.v.s. förändringar i branschen) upplevde vi som mycket intressant, eftersom informationssamhället och den nya teknologin gett upphov till upphov till såpass drastiska förändringar. Man kan säga att musikbranschen är bland de branscher som drabbats (eller gynnats?) hårdast av förändringarna i samhället.
 
Teknologins inverkan på det hela syns ytterst bra ifråga om distributionen av musik. Tidigare köpte människor materiella cd-skivor medan majoriteten idag istället laddar ner dem eller lyssnar på dem med hjälp av något program eller en webbsida (t.ex. YouTube och Spotify). Samtidigt som detta “öppnas” marknaden för nya utmanare trängs också en stor del av de traditionella distributörena ut från den. Betydelsen av att marknadsföra sig själv genom livespelningar har också minskat i och med att man inte längre är tvungen att betala dyra pengar för en konsertbiljett för att få se sitt favoritband. Det mesta finns ju på nätet. Dessa förändringar ställer höga krav på artisterna, evenemangsorganisatörerna och musikdistributörerna. Det gäller att ständigt försöka hitta nya och kreativa sätt att marknadsföra sin verksamhet på, problemet är ju inte längre att få musiken ut till folket.

Tabell 1: Skivförsäljning under perioden 1999 - 2011

 

Företagen I Fråga, Klubi & Telmu

Vi försökte till en början fokusera på skivindustrin men ändrade istället till “evenemangbranschen” då vi blev nobbade av det företaget vi tänkt besöka. Inom evenemangbranschen är det viktigt att företag kan skilja sig från andra (differentiering [1]) och hitta sin specifika plats på marknaden (positionering [1]). Klubi, vilket var det första företag vi behandlade, har hittat sin plats på marknaden genom att erbjuda live-musik. Nattklubben skiljer sig från mängden eftersom den är den enda i Åbo som kan erbjuda band på en regelbunden basis. Det attraherar en helt annan typ av kunder än de ”vanliga” nattklubbsbesökarna. Kunder som väljer Klubi brukar också skapa en relation till företaget och besöka det fler än en gång. Dessutom berättar ofta en nöjd kund för sina vänner och tar med dem. (Word of mouth [1]). Då de marknadsföringsansvariga på Klubi inte heller tycktes ha tid med oss blev vi åter igen tvungna att byta företag.

 Företaget som vi valde att intervjua blev till slut Telmu och vi ställde några frågor till dem som de gladeligen svarade på. Telmu är ett företag som för första gången grundades i decennieskiftet mellan 70- och 80-talet. Det är en ideell organisation (fungerar på en frivillig basis, dvs. de har ingen avlönad arbetskraft) vars uppgift är att stöda rock- och popmusik som hobby i Åbo. Telmu stöder såväl professionella musiker som amatörer och vill att livemusiken skall ta ny fart. Detta verkställs bl.a. genom att ordna musikevenemang i Åbo. Förutom att ordna evenemang försöker Telmu även skapa en tillväxtsplatform för rock och pop-musik samt att skapa en vettig prispolicy så att alla kan njuta av musiken. Organisationen tog ny fart i Åbo under 2011 då den återuppstod.

Figur 1: Affärsmodellskanvas, Telmu
 
Intervjun

Personen vi intervjuade blev slutligen Antti Yli-Halla, kassör på Telmu. Vi frågade honom hur deras marknadsföring har utvecklats och om de märker stor skillnad mellan kunderna. Han svarade att deras marknadsföring och kommunikation utåt borde organiseras och struktureras bättre. De har i dagens läge inte någon enhetlig linje för dessa områden eftersom de förut har klarat sig utan, men detta borde införas för att få marknadsföringen att fungera bättre. Ur ett SWOT-perspektiv [1] kan detta då ses som en svaghet som Telmu har, men också som en möjlighet eftersom de ska försöka förbättra detta och på så sätt utveckla hela organisationen. Ett steg mot denna riktning är att de i slutet av februari får en praktikant inom marknadsföring och kommunikation, och får då förhoppningsvis bättring på detta. Han säger vidare att trender inom denna bransch varierar hela tiden och det gäller att försöka hänga med dem så gott det går. Händelserna utvecklas också i takt med trenden i avseende var och hur det lönar sig att marknadsföra olika evenemang eller medlemskap. Det handlar alltså om att ta i beaktande utbud och efterfrågan, och att i kombination med ”marketing management” [1] anpassa och utveckla Telmus marknadsföring.

Marknadsföring via sociala medier är något som blivit mycket viktigt under de senaste åren, i och med att folk spenderar mer och mer tid på nätet (i förhållande till traditionella medier såsom tv, tidningar, radio etc.). Yli-Halla berättade att Telmu idkar marknadsföring via Facebook, Meteli.net och diverse relevanta forum. Detta lönar sig absolut, interaktionen mellan producent och konsument blir mer personlig när den sker via sociala medier och detta är något som kunder i regel uppskattar. Informationen som erhålls från medierna kan också användas för att på ett mer effektivt sätt svara på efterfrågan och tillfredsställa kundernas behov. En annan viktigt marknadsföringssätt som Yli-Halla nämnde är ryktet av Telmu.  Den så kallade mouth to mouth sättet fungerar bra som ett marknadssföringssätt eftersom kunderna själva marknadsför Telmu[1]. Man kan ju tänka sig att om man hör från sin kompis om hur bra evenemanger telmu ordnar istället för att se en reklam på Facebook så har kompisens rekommendation kanske mera värde.

Nästan alla företag har någon slags konkurrenter och de “tävlar” mot varandra. Enligt Yli-Halla har Telmu konkurrenter men de kan också räknas som samarbetspartner som vi ser i figur 2. I det här fallet när man talar om Telmus konkurrenter är de direkta och indirekta konkurrenter. Direkta konkurrenter är företag som erbjuder likvärdiga produkter eller tjänster åt samma kunder och indirekta konkurrenter erbjuder annorlunda produkter eller tjänster åt samma kunder [2]. Eftersom Telmu vill inte få vinst borde man tala bara samarbetspartner i stället för konkurrenter. Men i princip är alla som ordnar gig Telmus konkurrenter. Samarbetande går ut på att Telmu får en datum av de ställen som ordnar gig och sedan planerar och producerar kvällens program och får betalt eller sedan hyr Telmu detta ställe. Om kvällen har varit bra så blir alla nöjda när man talar om konkurrenter eller konkurrenter som har samarbetat. Det är bra att kontrakterna varierar så sedan har man lite omväxling i sin erbjudande. Företaget ska vara flexibel för att kunna följa med i samhället. Telmu har också s.k. helt vanliga samarbetspartner såsom Lightpress (trycker reklamer) och Turku Rock Academy.
 

Figur 2: Flödesschema om Telmus konkurrenter och samarbetspartner

 

Vad gäller framtidsutsikterna för Telmu säger Yli-Halla att det högst troligen kommer gå lite lugnare till ett tag framöver. Ledningen har bytts och man har en hel del planering att ta itu med, något som kommer att kräva mycket tid och energi. Förhoppningsvis kommer detta att gynna organisationen och hjälpa den att växa. Yli-Halla lovar att stora evenemang och nya samarbeten blir aktuella i framtiden.

 

Källor:

[1] Kotler P.; Armstrong G.; V. Wong V.; Saunders J.; Principles of Marketing, 2008

[2] Mossberg L.; Sundström M.; Marknadsföringsboken, 2012

 

// Harismaa, Juup, Solvin, Stenman, West

 
Kommentera inlägget här: